God protest-morgon

Ibland känner jag bara att jag måååste äta lång frukost långsamt. lite som i protest.

Var på föreläsning förra veckan om motstånd på olika sätt. Då sa föreläsare just det att ibland kanske en lååång luch är ett motstånd mot en tidsanda som kräver effektivitet så att man jobbar så mycket som möjligt för att tjäna så mycket pengar som möjligt och är så produktiv som möjligt. Jag får allergiska utslag av det där tänket. Vi jobbar mer än vi behöver så att vi tjänar mer pengar än vi behöver för att kunna köpa mer saker än vi behöver och få mindre tid till relationer och kreativitet och ledighet än vad vi egentligen behöver och skulle må så bra av. Ja. Lång ursäkt för att ta en lång frukost. Min lilla frulle spelar väl inte så stor roll i samhällsrusningen? jo då. Du läser ju och kanske tycker du som jag eller inte men då kan vi reflektera tillsammans över vår tidsanda (vet att inte alla känner sig stressade. generaliserar lite över tidsandan). Jag vet att det finns de som måste jobba heltid. Jag dissar inte allt heltidsarbete över en kam. Jag dissar en syn på arbete och livsstil som jag inte tror är hållbar. Det är liksom en sån himla stark kraft den här effektivitetshetsen att jag bara måste spjärna emot. Nån mer får arbete om inte jag jobbar heltid. Och jag tror bestämt att vi skulle få det trevligare om vi sänkte levnadsstandarden och var nöjda med mindre materiella ting och mer tid för sånt som verkligen är viktigt. pretto-fulle? so be it.

x/e

 

Håller med. Och behöver en lååång frukost snarast. Denna vecka, liksom den förra och förrförra har liksom… sprungit och jag har halkat efter. Och grejen är att allt det jag gör just nu är sablans roligt. Och då VILL jag ju så gärna hinna med det. MEN dagen har bara 24h och jag mår bäst om jag sover 8 av dem. Som du sa för några dagar sen – jag måste ta bort något om jag ska lägga till något. Så svårt på riktigt tycker jag. Men jag orkar inte springa mer. Så känner jag ofta. Och påminns om Kents fina textrad:

Jag har sprungit i ett liv nu, jag sprang för att stå still, i jakt på ett mirakel, när det fanns precis intill.

Så hjälp mig stå still en stund. snälla.

x/j