Snälla väx upp.

I födelsedagspresent fick e ett planterings-kit av kompis Malva. Med malvablomfrön i såklart! Så en mycket entusiastisk treåring satte igång att plantera och mor fick inte vara med – konceptet ”jag vill vara ifred” är populärt nu.

20130506-124800.jpg

20130506-124849.jpg

20130506-124939.jpg

20130506-125108.jpg

20130506-125202.jpg Med ett barnanpassat kit gick det riktigt bra. Nu får jag gå förbi krukorna och be de små arma fröna att snällt växa upp snart så lyckan blir total i det Sandgrenska hemmet och besvikelsen håller sig lååångt borta.

Jag tycker det är fascinerande hur det hela fungerar- man planterar ett frö, som i sig själv behöver dö, för att något nytt, friskt och vackert ska få växa upp. Magiskt. Och jag kan inte låta bli att fundera på vilka saker inom mig som behöver dö för att något vackert, friskt och vackert ska få växa upp. Princip som princip, eller?

Gardening and pondering upon the mystery of sowing and growing

x/Jenny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s