som ett hus

Som godnattsaga för lilla e igårkväll läste jag ett kapitel ur den bibel han fick när han barnvälsignades. Vi läste om huset som byggdes på en bergfast grund och som inte rasade när stormen kom. Och om huset som byggdes utan en bra grund, som föll ihop när det kom yttre påfrestningar. Och jag kände mig som ett hus. Och började fundera på om jag själv faller ihop eller står kvar när stormen kommer.
Jag kom fram till var att jag står kvar. Men verkligen inte tack vare mig själv. Utan tack vare så många och så mycket runt om mig som bär mig, och delar livet med mig.
Några grundläggande grejer i mitt liv är familjen

vännerna
tron och förtröstanpysslet och skapandet

Så tacksam för dessa. Så tacksam att slippa försöka vara en stark grund själv. Att få bygga mitt liv tillsammans med andra. Omsluten.
Tack alla mina fina
x/Jenny

så himla sant! och vilken härlig bild i spegeln! blev liksom ytterligare en dimention i att det är dessa saker och människor du speglar dig i och ser att du kommer hålla. fint. Ska fundera på vad som gör att huset ellen står kvar.

xo/ellen

Ja gör det! Undrar också vad du kära läsare har som husgrund? Hur bygger man ett stabilt hus enligt dig?
x/Jenny

6 thoughts on “som ett hus

  1. Fint, ja!
    Och fint hur livet lär en att det där huset står ganska ostadigt om det står ensamt. Gemenskap bygger det stadigt. Ärliga relationer också när livet inte ser så fint ut.

    /Elisabettan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s